När någon hör ordet "lycka" eller "lycklig" ser de en sprudlande glad människa med ett stort leende som dansar genom livet, framför sig.

Men, nej, det där är inte lycka, eller att vara lycklig. Om du någonsin träffar på någon som oftast är så som jag beskrev ovan så är personen förmodligen manisk.

Inom exempelvis psykologin och psykiatrin handlar det om att ta bort symtom. Det handlar om att någon med depression inte ska känna sig deprimerad längre. Någon med ångest ska slippa känna ångest. Och så vidare...

...men sen då? Är man lycklig då?...

Nej. Mental hälsa och lycka är inte det samma som frånvaron av mental ohälsa eller frånvaron av känslor av att vara olycklig.

DET KOMPLETTA TILLSTÅNDET AV MENTAL HÄLSA

Man kan inte, genom att enbart reducera symtom som ångest, depressivitet med mera, bli lycklig eller få någon annan att bli lycklig och må bra. För att uppnå, eller åtminstone komma nära det kompletta tillståndet av mental hälsa måste man både reducera symtom och höja det mentala välbefinnandet / välmåendet.

Tyvärr läggs det fortfarande väldigt mycket pengar på forskning inom vad som gör oss olyckliga, vad som gör att allt fler hamnar i någon form av psykisk ohälsa. Dessvärre läggs det inte ens närmelsevis lika mycket pengar på forskningen om vad som gör oss lyckliga, vad lycka är, hur man uppnår god mental hälsa osv.

PERMA

Perma är en förkortning för de begrepp, de aspekter som vetenskapligt bevisat gör oss lyckliga, som får oss att må bättre och leva med en god mental hälsa (ha nu i åtanke att allt inte stämmer in på alla, och att man med "relationships" inte bara menar kärleksrelationer):

Positive emotion

Engagement

Relationships

Meaning

Accomplishment

Positiva känslor får vi genom njutning. Det kan göra oss sprudlande, åtminstone för stunden. Man känner sig oftast glad och skrattar mycket.

Engagement i det här fallet innefattar mindfulness, flow, andlighet, optimism, hopp, fysisk aktivitet / träning.

Relationer existerar på en mängd olika sätt. Det viktiga för att må så bra som möjligt är inte att ha många människor i sitt liv, utan snarare att de relationer man har är positiva, att de har hög kvalitet och ger oss något.

Mening kan vara mycket individuellt. Det handlar, kort och gott, om vad som ger livet mening, individuellt. Vad ger ditt liv dess mening? Vad är meningsfullt för dig? För mig är det bland annat att hjälpa andra som mår dåligt och att arbeta för djurs rättigheter.

Accomplishment innebär att man känner att man presterar nånting, att man bidrar och GÖR saker som har betydelse.

KORT OCH GOTT

*Vi borde fokusera mer på det positiva, men inte förneka det negativa i livet.

*De positiva och negativa sidorna bildar helheten.

*Lycka handlar bland annat om att använda våra styrkor i alla sammanhang.

*Lycka är betydligt mer än att bara känna sig glad.

*Det är möjligt att mäta lycka.

*Lycka är INTE att ha alla dessa "GLADA KÄNSLOR" HELA TIDEN.

~PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV~

1. Psykoanalysen (det psykodonamiska perspektivet).

Jag finner det ganska skrämmande att detta perspektiv anses vara någon sorts sanning, av både psykologer (och liknande) och oss vanliga dödliga. Metoden används av de flesta psykologer och terapeuter idag och eftersom det är så, tror många att det är en bra och trovärdig metod som man kan lita på. Sorgligt nog är det inte så. Det är vetenskapligt bevisat att denna metod INTE fungerar.

Psykoanalysens fader, Sigmund Freud, och hans perspektiv och synsätt är, sen länge, förlegat. Inte enbart för att Freud var kokainmissbrukare, utan för att psykoanalysen inte har något med verkligheten att göra.

Inom det psykodynamiska perspektivet analyserar psykologen eller terapeuten dina drömmar och tankar för att försöka komma fram till vad dina verkliga problem är, vad som är roten till det. Nu kanske du säger att det funkar, kanske har du själv behandlats utifrån denna metod? Man vet att vissa säger sig uppleva effekt, men det finns inga svar på VARFÖR. Däremot vet man idag att ingen blir bättre genom dröm- och tankeanalyser. Snarare tror man att det handlar om: "Tron kan försätta berg" och den s.k placeboeffekten.

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=placebo

2. Behaviourismen (lärandeperspektiv)

Du har kanske hört talas om Ivan Pavlov någon gång. Eller Pavlovs hundar. Ivan Pavlov utförde experiment där han utforskade vilken respons man kunde få av en viss stimuli. Han utförde sina experiment på hundar. Varje gång hundarna kände doften av mat startade deras salivutsöndring. Samtidigt som hundarna kände doften av mat lade Pavlov till ett ljud. Efter ett tag räckte det att hundarna fick höra ljudet för att deras salivutsöndring skulle sätta igång. Detta kallas för klassisk betingning eller klassisk inlärning.

Inom behaviourismen studerar man enbart beteenden och stor del av dagens terapiformer baseras på detta. Man kan också använda denna klassiska betingning till att "avlära" ett visst beteende. Om du exempelvis har spindelfobi så kan du bli hjälpt att bli fri från din fobi genom klassisk betingning, behaviourismen. Detta är vetenskapligt bevisat.

3. Det humanistiska perspektivet.

Detta är ett perspektiv där man utgår mycket från Maslows behovspyramid eller behovstrappa. Man utgår alltså från de behov vi har. Detta är en positivt tänkande form av psykologisk perspektiv där man tror att alla människor har en önskan om att självförverkliga sig själva och kan lyckas med det. Men för att kunna nå dit (längst upp i behovspyramiden) måste samtliga behov nedanför vara tillfredsställda först.

Inget av detta är dock vetenskapligt bevisat, och eftersom jag är skeptisk person som ser vetenskap som den enda sanningen, så kommer jag förbli skeptisk. Idag är det dock mycket forskning som har sina rötter i det humanistiska perspektivet.

http://www.simplypsychology.org/humanistic.html

4. Det kognitiva perspektivet.

Detta perspektiv är raka motsatsen till det humanistiska perspektivet, skulle man kunna säga. Du har förmodligen höt termen KBT-terapi. Det betyder Kognitiv BeteendeTerapi. Metoden handlar om hur vi tänker, vad vi tror och tänker, hur vi tänker och vad vi tror och tänker kan förändra hur vi mår och känner oss.

Exempel: Jag är ute och går när jag ser en vän komma från andra hållet. Jag lyfter då handen och hälsar, men hon hälsar inte tillbaks. Antingen kan jag då tänka: "Hon tycker inte om mig, det var därför hon inte hälsade", vilket leder till att jag mår dåligt. Eller så kan jag tänka: "Hon såg mig förmodligen inte, utan hade nog bråttom", och då kommer jag må bättre.

5. Det biologiska perspektivet.

Inom det biologiska perspektivet tittar man efter fysiska, biologiska orsaker till exempelvis depression. Man tittar på hormoner, gener, evolutionen, nervsystemet. Detta perspektiv ligger nära behaviourismen.

http://www.wisegeek.com/what-is-the-biological-perspective.htm

6. Det socio - kulturella perspektivet.

Inom detta perspektiv undersöker man och tittar på sociala och kulturella aspekter. Man tittar på individuellt beteende både när personen är själv och när han eller hon befinner sig i en grupp.

1. Word-of-mouth

Många inkorrekta psykologiska "fakta" sprids genom generationer och över sociala medier.

Men. Bara för att vi hör något upprepas om och om och om och om igen, behöver det inte alls vara sant! Däremot kan det få oss att anta att något är sant, när det i själva verket inte är det. Detta beror på att vi blandar ihop begreppen "igenkännande" med "riktighet". Vi känner igen något vi sett eller hört förut, och drar då slutsatsen att det är sant.

Exempel: Det spreds som en löpeld att vi bara använder 10% av vår hjärna. Och detta trodde många på, för de hörde det många gånger från olika källor. Men detta är inte sant! Vi använder 100% av våra hjärnor hela tiden.

2. Desire for Easy Answers and Quick Fixes

Vi vill hitta enkla lösningar gällande i princip allt. Vi vill kunna ta ett piller och gå ner i vikt, ta ett annat och få större muskelmassa. Vi vill kunna lära så mycket som möjligt på så kort tid det bara är möjligt. På grund av att vi eftersträvar att hitta enklast möjliga lösning på det mesta, tror vi direkt på det när en enkel, snabb, lättillgänglig lösning presenteras för oss. En av dessa Quick Fixes är alla självhjälpsböcker om både det ena och det andra.

Ett litet råd: Om något låter för bra för att vara sant, så är det förmodligen det.

3. Selective Perception and Memory

Vi lever med en sorts naiv realism där vi tar för givet att vi ser världen exakt som den är. Ett exempel på detta är att många tror att de mår sämre psykiskt när det är fullmåne. Jag kan direkt säga att det inte stämmer över huvud taget.

Sanningen är den att OM det är fullmåne OCH du mår sämre psykiskt kommer du säga att ditt mående beror på fullmånen. "Se! Det ÄR fullmåne och jag MÅR SÄMRE!" Varje gång det sen är fullmåne OCH du mår sämre psykiskt så kommer du direkt se det hela som ett samband.

Det du däremot INTE lägger märke till är de gånger då det är fullmåne och du INTE mår sämre eller om du mår sämre trots att det INTE är fullmåne.

En annan vanlig selektiv händelse är när vi tror att två helt olika saker är relaterade till varandra.

Exempel på detta är: vaccination --> autism. Denna myt lever fortfarande kvar och skrämmer föräldrar till att inte våga låta vaccinera sina barn. Sanningen är den att i ETT fall fick ett barn en vaccination och strax efteråt visade samma barn symtom på autism. MEN autismen orsakades INTE av vaccinationen!

Samma sak med socker --> överaktiva barn. Nej, inga barn blir överaktiva av socker! Sanningen är den att barnen skulle ha varit hyperaktiva oavsett om de fått i sig socker eller inte. Men enbart för att man hört om hyperaktivitet vid sockerintag, så tror man plötsligt att: "Jaha, se! Nu är barnen hyperaktiva igen! Det är bara för att de åt varsin glass förut!"

Bara för att två saker VERKAR ha med varandra att göra, innebär inte att det är så.

4. Inferring Causation from Correlation 

När vetenskapen kommer fram till att det finns ett samband mellan X och Y, så tar många detta som att X orsakar Y. Detta är också det vanligaste sättet media uttrycker sig.

Exempel: Man har upptäckt ett samband mellan barns TV-tittande och våldsamt beteende. Detta betyder INTE att TV-tittande hos barn gör dem våldsamma. Det kan lika gärna vara så att barnen är våldsamma och därför tittar de mycket på TV för det är deras enda sätt att lugna ner sig på. Alltså kan X bero på Y, Y bero på X... eller så kanske alltihop beror på Z, en helt annan orsak, exempelvis föräldrar som sätter barnen framför TV:n och så blir barnen rastlösa och beter sig aggressivt, till exempel.