Termerna "egosim" och "egotism"(själviskhet) refererar till:

• Egotism: en omåttlig och överdriven känsla av självtillräcklighet / självhärlighet.
• Etisk egoism: Doktrinen som framhåller att människor bör göra det som ligger i deras eget intresse.
• Psykologisk egoism: Doktrinen som framhåller att människor alltid motiveras av egenintresse / egennytta.
• Rationell egosim: Tron på att det är rationellt att agera utifrån sitt egenintresse.
• Solipsism: Tron att alla människor är precis likadana som en själv och / eller att deras sätt att tänka, deras intressen etc, är precis det samma som hos en själv. I extremare fall är personen övertygad om att omvärlden och andra människor egentligen inte ens existerar.
• Egoistisk anarkism: En typ av anarkism, representerad av Max Stirner ( se länk nedan)
• Egocentrism: Oförmågan att kunna sätta sig in i andras människors känslor etc.

http://en.wikipedia.org/wiki/Egoist_anarchism

 

EGOTISM.

Egenkärlek är något som är starkt framträdande hos personer med egotism. Han eller hon överskattar sig själv extremt och är väldigt fåfäng. Personen pratar gärna och ofta om sig själv och då ett arrogant och skrytsamt sätt där man märker av personens högmod, självgodhet och självförgudning. Han eller hon tror sig vara bättre än alla andra på alla sätt och vis. Personen ser sig själv som livets kärna och tar ingen hänsyn till andra människor.

Egotism är nära besläktat med narcissism (se länk nedan) och personen kan inte se andras prestationer eller liknande. Han eller hon kan bli vansinnig om någon vågar kritisera personen, eftersom all form av kritik ses som felaktig och elak av personen.

http://en.wikipedia.org/wiki/Narcissism

 

ETISK EGOISM

Denna form av egoism brukar grovt delas in i tre kategorier: individualistisk, personinriktad, universell. En individualistisk etisk egoist tycker att alla individer ska göra sånt som gagnar deras egetintresse, en personinriktad etisk egoist anser att han eller hon ska agera utifrån sitt egetintresse, men har inga åsikter om hur andra väljer att göra, en universell etisk egoist hävdar att varje individ ska agera utifrån vad som ligger i deras eget intresse.

 

PSYKOLOGISK EGOISM

Denna form av egoism utgår ifrån att varje individ alltid motiveras av sitt egetintresse, även i situationer som verkar vara raka motsatsen till egoism (altruism). Exempelvis då folk väljer att hjälpa andra, gör de det i själva verket eftersom de själva vinner något på det; de får känna sig som goda, bra människor till exempel.

 

RATIONELL EGOISM.

Inom den rationella egoismen anser man att en handling är rationell om och enbart om den maximerar ens egetintresse.

 

SOLIPSISM

Inom filosofin säger man att solipism innebär att personer som lider av detta, anser att bara dennes eget sinne existerar. I vissa, mindre extrema fall handlar det om en övertygelse att alla andra tänker precis som man själv, är precis som man själv etc.

Det finns varierande grad gällande solipism.

• Metafysisk solipsism. Detta är den starkaste varianten av solipsism. Personer med denna "egenskap" anser att det bara är dennes egna verklighet som existerar, inklusive omvärlden och alla individer, är representerade av ens egen verklighet, och har ingen självständig existens.
• Epistemologisk solipsism. Utgår ifrån att bara det mest lättillgängliga mentala innehållet helt säkert existerar. Däremot kan man inte vara säker på om det finns något mer eller inte.
• Metodologisk solipsism. Inom denna ism tror man att våra tankar och annat mentalt är en del av den yttre världen, eftersom det enbart är genom våra sinnen som vi kan se eller känna den mentala delen av oss själva.

 

EGOISTISK ANARKISM

Filosofen Max Stirner myntade detta uttryck och gjorde den egoistiska anarkismen till sin egen filosofi. Stirners filosofi kallas ofta för "egoism". Stirner menar att egoisten inte har något politiskt kall utan snarare lever ut sitt eget jag oberoende av hur det kan påverka andra människor. Det enda den egoistiska anarkisten vill är att uppnå sina egoistiska önskemål och liknande.

 

EGOCENTRISM

Egocentrism karaktäriseras av upptagenhet av sin egen inre värld. Egocentriska personer tror att de själva är den mest viktiga personen i världen. Egocentriker kan inte förstå eller hantera andra personers åsikter, synsätt, verklighet.

Piaget kom fram till att barn, i allra högsta grad, är egocentriska. Det som kallas för "Piagets berg" innefattar ett experiment där ett barn och en vuxen sitter mitt emot varandra med ett bord mellan sig. Mitt på bordet står en modell föreställande tre berg. Den vuxna ber sen barnet att beskriva vad han eller hon ser från där barnet självt sitter. Barnet berättar då vad han eller hon ser. Sen frågar den vuxna: "Vad ser jag från där jag sitter?" Svaret varierade beroende på i vilken ålder barnet var. När barn över sju års ålder fick frågan vad den vuxna såg från sin synvinkel, reste barnet på sig och gick runt till den vuxna där barnet kunde se vad den vuxna såg och berätta det. Barn yngre än sju år svarade samma sak på båda frågorna. Detta pga att yngre barn bara ser saker och företeelse utifrån sig själva. Därför tror ett litet barn som håller händerna för ögonen att ingen annan kan se det eftersom det själv inte kan se något. Därför håller ett barn sin teckning med bilden riktad mot sig själv när det ska visa teckningen för någon som står framför det.

Även fast egocentrism oftast förknippas med yngre barn, så förekommer det även hos vuxna människor.

https://www.youtube.com/watch?v=OinqFgsIbh0

För en tid sen publicerade jag ett inlägg med 47 häpnadsväckande psykologiska fakta (se tidigare inlägg) och nu kommer 18 till.

 

1. Vad du ser är inte vad din hjärna får.

Vår hjärna tolkar ständigt allt det vi ser. Titta på bilden här nedan:

 

Vad ser du? En vit upp och nervänd triangel? Nej. Din hjärna tolkar illusionen som en triangel. Men egentligen ser du svarta strack och ringar som ritats på speciellt sätt. Denna illusion kallas för Kanizsatriangeln.

Din hjärna göra dessa snabba, gena tolkningar för att snabbt kunna förstå omvärlden och det som rör sig runt omkring oss. Vi måste ju snabbt kunna upptäcka ett hot exempelvis.

2. Hjärnan tittar efter enkla mönster.

Vad ser du när du tittar på x:en här nedanför?

xx xx xx xx

Du ser dem förmodligen som fyra par x. Du ser det inte som åtta separata x. Din hjärna tolkar mellanslagen, eller bristen på mellanslag, som ett mönster.

Att känna igen mönster hjälper oss att snabbt förstå sensoriska intryck. Vi ser mönster även där det inte finns något, för vår hjärna vill se mönster.

 

3. Nio% av männen och 5% av kvinnorna är färgblinda.

Termen färgblindhet är egentligen missvisande. De flesta personer som är "färgblinda" är inte blinda för alla färger. Däremot har de svårt att se skillnad mellan vissa färger.

Den absolut vanligaste varianten av färgblindhet är svårigheter med färgerna gult, rött och grönt.

Titta på bilden nedan. Vilken siffra ser du?

 

4. Du reagerar på färger baserade på din kultur.

Färger innebär associationer och har en viss innebörd, beroende på vem man är, var man bor, vad man jobbar med o.s.v Rött betyder, inom finansvärden, finansiära problem medan grönt betyder att finanserna stiger. Rött symboliserar ofta fara medan grönt betyder något positivt eller "gå".

Vissa färger betyder samma sak i alla kulturer. Guld betyder framgång och hög kvalitet på de flesta ställen. Vi anser att vitt står för renhet, oskuldsfullhet. Denna färg används ofta vid bröllop här. I andra kulturer symboliserar vitt döden, och bärs på begravningar.

 

5. Du vet hur du ska göra saker du aldrig tidigare gjort.

Vi säger att du aldrig använt en Ipad nån gång och så får du en av mig, i syfte att läsa böcker på den. Genast får du en mental bild i huvudet av hur det kommer vara att läsa en bok på paddan. Dessutom kan du föreställa dig vad du kommer kunna göra (byta sida exempelvis) och hur du ska göra detta. Trots att du aldrig använt en padda så kommer dina föreställningar stämma mycket väl med verkligheten.

Den mentala processen där vi tänker ut, föreställer oss hur något fungerar, kallas Den Mentala Processen.

6. Människor ser ledtrådar gällande hur ett visst objekt skall användas.

Du har förmodligen råkat ut för ett dörrhandtag som inte fungerat som du trott. Exempelvis att det hade ett handtag som indikerade att du skulle dra i dörren för att öppna den, men att du sen upptäckte att du skulle trycka in dörren för att öppna den.

I verkliga livet ger föremål oss ledtrådar om hur de kan och bör användas. En sax indikerar att vi ska sticka in fingrar i båda ringarna och röra dem upp och ner. Om ett objekt inte fungerar som tänkt, vill vi gärna fixa "felet".

7. Din hjärna är lika upptagen när du sover, som när du är vaken.

Varför sover vi? Om du tänker på det, så låter det en smula absurt att vi på kvällarna går in i medvetslöshet i flera timmar.

När du sover och drömmer så bearbetar du det som hänt under dagen. Samtidigt skapas nya minnen och nya associationer. Hjärnan bestämmer vad vi ska minnas och vad vi ska glömma.

8. Människor bearbetar bäst information i berättandeform.

Berättelser är väldigt kraftfulla. De fångar oss och får oss att behålla koncentrationen. Men de gör mer än så. De hjälper oss också att bearbeta informationen och förstå orsakssamband.

 

9. Det finns fyra typer av kreativitet.

 

Genomtänkt (deliberate) och kunskapsgrundande (cognitive) kreativitet kräver hög kunskap och mycket tid.

Genomtänkt och känslomässig (emotional) kreativitet kräver tyst och lugn.

Spontan (Spontaneous) och kunskapsgrundande kreativitet kräver att man kan avbryta arbetet när det uppstår problem, för att göra något annat en stund.

Spontan och känslomässig kreativitet är ingenting som planeras i förväg.

10. Människor ser vad de förväntar sig att se.

Vi vänjer oss vid hur ofta något sker. Därför är det större chans att vakter på en flygplats uppmärksammar en schampflaska som är väldigt stor än att de upptäcker en laddad pistol. De förväntar sig inte att se en pistol, eller uptäcka en, men däremot förväntar de sig att få se en väldigt stor schampoflaska eftersom det förekommer oftare.

11. Det finns inte två personer som uppfattar tiden på samma sätt.

Ju mer du bearbetar information, destor troligare är det att du upplever det som att lång tid har gått, fast det i själva verket inte är så. Om du måste stanna upp och tänka efter inför varje uppgift på ett prov till exempel så kommer du uppleva att provet tar väldigt lång tid, alldeles för lång tid.

Hur vi uppfattar tiden har också med erfarenhet att göra. Om vi är vana vid att det tar en sekund att öppna en ny browser, så kommer vi tycka att två sekunder är lång tid. Om vi är vana vid att det tar en halvtimme att cykla till jobbet kommer vi uppleva att 20 minuter är kort tid.

12. Att minnas är något av det mest påfrestande för hjärnan.

Du betalar dina räkningar på nätet. Du måste ha koll på vilka räkningar som ska betalas och när de ska betalas. Samtidigt fokuserar du på det som visas på skärmen. Du ska fylla i OCR-nummer, summa med mera. På samma gång använder du din motorik när du rör musen och skriver på tangentbordet.

Ju mer du har att hålla reda på, desto svårare är det för hjärnan att lära sig minnas.

 

13. Människor lär sig bäst genom exempel.

Om du, via mejl, ska förklara hur en viss företeelse fungerar, så gör du förmodligen så att du förklarar med ord. Du skriver en text om hur det funkar, helt enkelt. Saken är den att om du, i din text, har med bilder som visar vad som menas med det du skriver, är chanserna betydligt större att personen du förklarar för lär sig hur han eller hon de facto ska göra.

14. Människor älskar att kategorisera.

Även om det inte skulle gå att dela in en specifik sak i en kategori, så skapar vi kategorier. Detta gäller särskilt om vi utsätts för väldigt mycket information. Vi använder kategorisering för att det som finns omkring oss ska verka logiskt.

15. Bara sju känslor är universella.

Dessa känslor är Glädje, sorg, ilska, förakt, förvåning, äckel, rädsla.

16. Om ditt ansiktsuttryck inte är sorgset, så känner du dig inte ledsen.

Våra muskler och våra känslor är förbundna till varandra. Om du inte kan röra dina ansiktsmuskler för att göra ett ansiktsuttryck som är förknippat med en viss känsla, så kommer du heller inte ha den känslan.

 

17. Personliga berättelser är mer övertygande än forskningsresultat.

Att enbart presentera fakta som: "75% av de tillfrågade..." fungerar betydligt mindre övertygande än om man istället börjar med: "Maria Mattsson från Gränna anser att..." Anekdoter av denna art är i berättarform och det är därför de fungerar så mycket bättre. Dessutom frambringar detta känslor hos oss och då hjälper detta oss att minnas bättre.

18. Lukter framkallar känslor och minnen.

Har du någon maträtt eller liknande som väcker vissa känslor hos dig? När du luktar på den så får du en viss känsla. Thalamus, som är en del av vår hjärna, och en av dess uppgifter är att bearbeta sinnesintryck. Alla sinnen sänder information till thalamus innan informationen sänds vidare någon annanstans. Detta gäller alla sinnesintryck, förutom luktsinnet. När du luktar på något går informationen direkt till din amygdala vars uppgift är att bearbeta känslomässig information.

 

1. Venustrafobi.

Rädslan för vackra kvinnor.

2. Antropofobi.

Rädslan för människor eller för att någon ska komma på besök.

3. Afefobi.

Rädslan för beröring.

4. Autodysomofobi.

Rädslan för dofter.

 

5. Deinofobi.

Rädslan för middagsbjudningar.

6. Nomofobi.

Rädslan för att mobiltelefonen ska vara utan täckning, att dess batteri skall ladda ur osv.

7. Soteriofobi.

Rädslan för att bli beroende av någon annan.

8. Sociofobi.

Rädslan för att bli bedömd av andra personer.

 

9. Gamofobi.

Rädslan för att gifta sig.

10. Syngenesofobi.

Rädslan för alla man är släkt med.

11. Ecclesiofobi.

Rädslan för kyrkor.

12. Ornithofobi.

Rädslan för fåglar, särskilt duvor.

 

13. Lutrafobi.

Rädslan för uttrar.

14. Equinofobi.

Rädslan för hästar.

15. Zemmifobi.

Rädslan för den nakna enorma mullvadsråttan.

16. Aerofobi.

Rädslan för att bli smittad av något via luft.

 

17. Pteridofobi.

Rädslan för ormbunkar.

18. Antofobi.

Rädslan för blommor.

19. Ancraofobi.

Rädslan för vinden, blåst.

20. Helifobi.

Rädslan för solljus.

 

21. Aurorafobi.

Rädslan för norrsken.

22. Chionofobi.

Rädslan för snö.

23. Spectrofobi.

Rädslan för sin egen spegelbild.

24. Athazagorafobi.

Rädslan för att glömmas bort.

 

25. Gelotofobi.

Rädslan för att andra ska skratta åt en.

26. Selenofobi.

Rädslan för månen.

27. Aurofobi.

Rädslan för att hitta guld.

28. Ereuthofobi.

Rädslan för rött ljus.

 

29. Assymetrifobi.

Rädslan för omatchande sockar, assymetriska ting och liknande.

30. Genufobi.

Rädslan för knän.

31. Automatonofobi.

Rädslan för människolika figurer, så som vaxdockor eller skyltdockor.

32. Atefobi.

Rädslan för ruiner och gamla byggnader.

 

33. Aulofobi.

Rädslan för instrumentet flöjt.

34. Dextrofobi.

Rädslan för att ha objekt placerade till höger om en.

35. Linonofobi.

Rädslan för snören.

36. Papyrofobi.

Rädslan för papper.

 

37. Domatofobi.

Rädslan för hus och att vistas inomhus.

38. Tachofobi.

Rädslan för höga hastigheter (den här fobin har jag).

39. Xerofobi.

Rädslan för att bli uttorkad.

40. Arithmofobi.

Rädslan för siffror.

 

41. Bathofobi.

Rädslan för djup.

42. Cainofobi.

Rädslan för allt som är nytt.

43. Macrofobi.

Rädslan för att få vänta länge på nånting (jag har en släng av denna fobi).

44. Hagiofobi.

Rädslan för heliga figurer och idéer.

 

45. Sofobia.

Rädslan för att lära sig något nytt.

46. Barofobi.

Rädslan för gravitation.

47. Rhabdofobi.

Detta är ett ångestsyndrom som innebär en rad olika saker; rädslan för trolleriet och trollstavar, bli slagen med ett järnrör eller hårt kritiserad.

48. Symbolofobi.

Rädslan för symboliska idéer.

 

49. Chronofobi.

Rädslan för tid.

50. Mnemofobi.

Rädslan för minnen.

51. philosophfobi.

Rädslan för filosofi.

52. Ablutofobi.

Rädslan för att duscha eller bada.

 

53. Amaxofobi.

Rädslan för att åka bil.

54. Agyrofobi.

Rädslan för att korsa en väg.

55. Chorofobi.

Rädslan för att dansa.

56. Ergofobi.

Rädslan för arbete.

 

57. Kyphofobi.

Rädslan för att böja sig ner.

58. Mageirocofobi.

Rädslan för att laga mat.

59. Scriptofobi.

Rädslan för att tala inför publik.

60. Sitofobi.

Rädslan för att äta.

 

61. Basifobi.

Rädslan för att stå eller sitta upp eftersom det innebär att man kan ramla.

62. Cathisofobi.

Rädslan för att sitta ner.

63. Bolshefobi.

Rädslan för bolsjeviker.

64. Apotemnfobi.

Rädslan för människor med amputerade kroppsdelar.

 

65. Walloonofobi.

Rädslan för Valloner.

66. Parthenofobi.

Rädslan för oskulder och unga kvinnor.

67. Ephebifobi.

Rädslan för tonåringar.

68. Pedofobi.

Rädslan för barn.

 

69. Dutchfobi.

Rädslan för holländare.

70. Heterofobi.

Rädslan för heterosexuella personer.

71. Transfobi.

Rädslan för transvestiter och transsexuella personer.

72. Hoplofobi.

Rädslan för personer som äger pistoler.

 

73. Iatrofobi.

Rädslan för läkare.

74. Albuminurofobi.

Rädslan för njursjukdomar.

75. Aeronausifobi.

Rädslan för att kräkas till följd av illamående när man flyger.

76. Amychofobi.

Rädslan för skarpsår.

 

77. Anklyofobi.

Rädslan för att ens joint ska sluta fungera.

78. Blod-injektion-smitta-fobi.

Rädslan för blod, injektioner och vård där något sprutas in i kroppen.

79. Body dysmorphic disorder.

Personer med denna störning tror att de har en mängd fysiska missbildningar, eller är fobiskt rädda för att de ska få det.

80. Ataxiofobi.

Rädslan för att ens muskler inte ska fungera ordentligt.

 

81. Infektionsfobi.

Rädslan för infektioner.

82. Syphilofobi.

Rädslan för syfilis.

83. Chemofobi.

Rädslan för kemikalier.

84. Rhypofobi.

Rädslan för att bajsa.

 

85. Allodoxafobi.

Rädslan för åsikter.

86. Porphyrofobi.

Rädslan för färgen lila.

87. Arachibutyrofobi.

Rädslan för att jordnötssmör ska fastna i gommen.

88. Blennofobi.

Rädslan för slime.

 

89. Cardiofobi.

Rädslan för ens eget hjärta och hjärtsjukdomar.

90. Coprastasofobi.

Rädslan för att bli förstoppad.

91. Didaskaleinofobi.

Rädslan för att gå till skolan.

92. Nomatofobi.

Rädslan för namn.

 

93. Lipofobi.

Rädslan för fet mat.

94. Hormefobi.

Rädslan för att drabbas av chock.

95. Sesquipedalofobi.

Rädslan för långa ord.

96. Fobofobi.

Rädslan för fobier.

 

97. Hellenologofobi.

Rädslan för förvirrande, teknisk terminologi.

98. Cymofobi.

Rädslan för vågliknande rörelser.

99. Pteronofobi.

Rädslan för att bli kittlad med fjädrar.

100. Optofobi.

Rädslan för att öppna ögonen.

  

 

--> Krisen är ett vanligt inslag i livet. Krisen inrymmer många positiva möjligheter till utveckling. Ordet kris kommer från det grekiska krisis och betyder avgörande vändning, plötslig förändring, ödesdiger rubbning.

 

Situationsbundna kriser

Situationsbundna eller traumatiska lriser bygger på något som inträffat. Ofta gör man en indelning i följande slag:

• Självständighetsförlust, som inträffar t.ex när man hamnar i något slag av institutionsvård eller beroende av andra. En person med ett funktionshinder kan uppleva liknande begränsningar inom många områden i livet.
• Reproduktiva problem, dvs problem som rör förmågan att få barn, tex missfall, abort och sterilitet.
• Relationsproblem, dvs problem i förhållandet till andra, t.ex sånt som skilsmässa eller samarbetssvårigheter.
• Social skam, t.ex att misslyckas i sitt arbere eller att dömas för något brott.
• Strukturella förändringar i samhället, t.ex befolkningsomflyttningar, förändringar i familjesammansättningen eller arbetslöshet.
• Yttre katastrofer. Oförberedda och plötsliga händelser som på kort tid förändrar en människas eller en grupps hela livssituation, t.ex eldsvådor, trafikolyckor eller krig.

Om en traumatisk situation sammanfaller med en känslig period ökar risken för kriser.

I dagens medievärld konfronteras vi ofta med krisartade händelser av olika slag. Det som händer andra och långt bort kan vi följa i våra vardagsrum. Ibland drabbas någon man känner eller kanske en själv.

Det finns många likartade reaktionsmönster hos människan. Ändå är varje sätt att hantera kriser personligt. Några gemensamma drag kan ändå vara viktiga att uppmärksamma:

• När något omskakande händer är det viktigt att de grundläggande behoven av mat, värme och trygghet tillgodoses.
• Ovisshet försvårar. Behovet av information är stort. Man vill veta vad som hänt och vad som ska hända.
• Man behöver få struktur i tillvaron och möta människor som står en nära. Man har ofta behov av att ventilera sina känslor och att försöka förstå situationen genom att prata om den, ofta och om och om igen.
• Känslor av vanmakt och skuld är vanliga.

 

Olika synsätt på kriser

I den PTSD-orienterade krisuppfattningen (PTSD = Post Traumatic Stress Disorder, Posttraumatiskt stressyndrom), ses krisen som ett resultat av ett akut trauma som drabbat personen utifrån, t.ex en bilolycka, våldtäkt, överfall eller arbetsrelaterad olycka.

I den katarsisorienterade sorg- och krisuppfattningen framhålls att sorg och kris är så allvarliga händelser i individens liv att det måste till en psykodonamisk avreagering, befrielse av känslorna genom att dessa tillåts få utlopp

I den psykodonamiskt orienterade krisuppfattningen betonas betydelsen av samspelet mellan den akuta krisreaktionen och personens tidigare barndomsupplevelser.

I den existentiella krisuppfattningen läggs tonvikten på att det förekommer kriser i allt som har med liv att göra. Kris är en störning som inträffar i det normala livet.

 

Krisstadier

1.  Chockfasen. Individen håller det som hänt med alla krafter ifrån sig. Reaktionerna kan växla mellan apati, panik, gråt och skratt. Insikten om vad som hänt kommer först gradvis. Man har nedsatt mottaglighet för meningsfull information.
2. Reaktionsfasen. När den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig börjar hon ta in det som hänt och förstå hur det påverkar framtiden. Det är vanligt med ångest, mardrömmar, gråtattacker och olika kroppsliga symtom. Det är under denna fas vanligt med flykt till alkohol, droger och tabletter, eller till arbete eller overkliga drömmar. Det är viktigt att arbeta sig igenom all den smärta som denna fas innehåller.
3. Reparationsfasen. Individen försöker nu anpassa sig efter förhållandena som de blivit efter katastrofen. Både förnufts- och känslomässigt förstår hon nu vad som hänt och kan flytta tankarna från det förgångna till nuet. Under den här fasen börjar många känna ny styrka.
4. Nyorienteringsfasen. Man lämnar nu krisen bakom sig. Händelserna finns kvar, men hindrar inte längre individen från att fortsätta sitt liv.

 

Vad man kan göra för att må bättre

• Prata om hur man känner. För många är det viktigt att få sätta ord på det som hänt och de svåra känslor det inneburit. Då är det viktigt att hitta någon man litar på och som kan lyssna. Det kan kännas smärtsamt att berätta om det som hänt, men efteråt kommer oftast en känsla av lättnad. Ju fler gånger man får berätta om det som hänt ju närmare kommer man den punkt där händelsen blir en del av en själv och något som man kan leva med.
• Hitta det som ger lugn och kraft. Enkla saker som till exempel promenader kan kännas svårt att motivera sig till, men kan bidra till att man så småningom mår bättre. Det är bra att försöka hitta situationer när man mår bra och tillåta sig själv att vara kvar där under en tid. Att spela eller lyssna på musik och att måla kan vara andra sätt att må bättre. Många finner ro i att vara ute i naturen. Alla har olika sätt att må bra, och det är bra om man kan hitta sitt eget sätt att må bättre. Många gånger gäller det att ha tålamod med sig själv.
• Söka hjälp om det behövs. Många gånger kan man klara sig med hjälp av sin familj eller vänner men om man känner att det inte räcker kan det vara bra att söka vård. Oftast har vårdcentralen ansvaret för krisbehandling och på många vårdcentraler finns psykologer eller kuratorer man kan få träffa för samtal.

http://www.dn.se/insidan/vi-behover-ovning-for-att-ta-oss-igenom-kriser/

  

  

    

MÄNNISKOR ÄR OLIKA

--> Inom olikheternas psykologi, eller differentiell psykologi, studerar man på vilka sätt människor skiljer sig från varandra, vad som är orsaken till dessa skillnader, hur skillnaderna påvrekas av miljön etc. Denna del av psykologin studerar:

1. Intraindividuella skillnader, dvs hur samma individ har olika egenskaper och hur egenskaperna varierar med situationen och tiden.
2. Interindividuella skillnader, dvs skillnadern mellan olika individer i olika avseenden.
3. Intergruppskillnader, dvs skillnader mellan grupper, t.ex män och kvinnor eller socialgrupper.

       

Varje människa är unik

Varje människa ingår som en del i ett mänskligt kollektiv. Alla människor har mycket gemensamt. Men samtidigt är varje människa unik. Den allmäna psykologin hjälper oss att förutsäga människans beteenden, men den ger oss inte tillräcklig kunskap om hur den enskilda individen upplever och beter sig i varje enskild situation.

 

 

Vi formas av arv och miljö

Vid befruktningen överförs det genetiska arvet till barnet. Moderns och faderns vardera 23 kromosomer kan kombineras på åtta miljoner sätt. Redan efter några generationer ökar kombinationsmöjligheterna till svindlande tal. Individens arv är unikt.

Varje människa utvecklas under speciella förhållanden. Vi växer upp i olika sociala och fysiska miljöer. Vi möter olika situationer, gör skilda erfarenheter. Varje individ nås av en särpräglad miljöstimulans. Individens miljö är därför unik.

Människan är ett resultat av arv och miljö, ett unikt resultat. Det är viktigt att ha förståelse för människans individuella olikheter.

Det är nödvändigt att inse att vi uppfattar omvärlden olika. Vi står ständigt i samspel med varandra, och den påverkan som sker i denna process lämnar sina spår.

         

VARFÖR EN DIFFERENTIELL PSYKOLOGI?

--> När vi möter en människa möter vi henne som individ. Vi har ett enormt behov av att förstå andra och bli förstådd av andra som individ och inte bara som ett medelvärde eller som medlem i nån grupp. Det finns också andra viktiga anledningar till den differentiella psykologins utveckling.

       

Urval och anlagsprövning

I många sammanhang anses det viktigt att ha "rätt person på rätt plats." Inom arbetslivet vill man finna personer som är lämpade för just det yrket. I vissa yrken är det nödvändigt att man uppfyller vissa minimikrav, t.ex att ha fullgod syn eller god pedagogisk förmåga.

Man kan göra s.k anlagsundersökningar där personen får genomgå intervjuer och tester. Detta kan exempelvis gälla vilket yrke personen skulle passa för. Undersökningarna ökar sannolikheten för att man ska kunna ringa in områden som passar personen. Anlagsprövningar, intresseundersökningar mm ger ofta mycket bra möjligheter till passande yrkesval.
 

   

Annpassning av miljö och krav

Istället för att skapa standardutrustningar har man upptäckt nödvändigheten av individuell anpassning, t.ex när det gäller arbetshöjd och arbetshastighet. Man kan också utveckla hjälpmedel för att anpassa teoretisk och praktisk undervisning till individen och sätta in individuellt utformade stödåtgärder.
  

Ska individen anpassa sig efter bädden eller bädden efter individen? I en grekisk myt berättas om en rövare vid namn Prokrustes. Han lade de vägfarande som kom i hans våld i en säng, och tänjde ut de alltför korta och högg av benen på de alltför långa. Härav uttrycket "prokrustesbädd" om en form som man med våld vill inpassa någon i.

    

Psykologiska undersökningsmetoder

Introspektion. När vi själva iakttar och redogör för våra tankar och känslor.

Experiment. Denna metod ger bättre möjligheter att förstå verkligheten. Det klassiska experimentet kräver att man har kontroll över allt som kan inverka på det man undersöker.

Observation. Denna typ av observation sker med en bestämd målsättning och efter utarbetade metoder, och är en mer subjektiv metod än experiment.

Andras bedömning. Vi kan läsa andras bedömningar i patientjournaler eller få veta chefen uppfattning om vår arbetsförmåga. Detta är dock väldigt subjektivt.

Intevju. Det styrda samtalet, intervjun, kan vara ett värdefullt sätt att nå djup och omfattande kunskap om människor.

Enkät. I motsats till intervjun är enkäten, eller frågeformuläret, en billig metod när man ska undersöka stora grupper.

Självskattningsformulär. Denna metod är numera mycket vanlig, såväl i psykologisk utredning som behandling.

Test. Testet är något av ett stickprov med vars hjälp man försöker få en uppfattning om olika sidor av en individs prestationsförmåga och anlag.

   

INTELLIGENSEN

--> Den mänskliga hjärnan har beskrivits som universums mest komplicerade system. Fortfarande vet vi endast lite om hur vår hjärna fungerar, men kunskaperna växer snabbt. Människan brukar beskrivas som en intelligent varelse.

    

Vad är intelligens?

Vi vet att vissa människor lär effektivare, minns bättre och har lättare att dra nytta av sina erfarenheter. De tycks organisera minnesmaterialet effektivare och tänka i banor som är effektivare. Förutsättningarna kan skilja sig från början - genom det biologiska arvet. Men också olika miljöfaktorer kan spela in och medverka till utvecklingen av dessa förmågor. Det råder ett samspel mellan arv och miljö, men förhållandet dem emellan kan och brukar diskuteras.

Så vad är då intelligens? Är det helt enkelt det man mäter med intelligenstest eller har man lyckats fånga upp en mycket sammansatt egenskap under detta namn? Är intelligens något man "bara har" eller kan man påverka intelligensen?

Handlar det om logiskt tänkande? Problemlösningsförmåga? Eller något annat?

    

Intelligensfaktorer

Här följer några exempel på testuppgifter för de vanligaste intelligensfaktorerna:

a. Språklig förmåga. Förmågan att förstå ord och språkliga uttryck, uppfatta meningen i verbalt material.

b. Ordflöde eller språklig rörlighet. Lätthet att finna ord.

c. Numerisk förmåga. Förmågan att snabbt och säkert handskas med enkla räknesätt, med tal och siffror.

d. Spatial förmåga. Förmågan att uppfatta former och rumsliga dimensioner och ställa dem i relation till varandra.

e. Logisk-analytisk förmåga. Förmågan att utföra logiska analyser, finna och tillämpa regler samt dra korrekta slutsatser.

f. Minne / perceptuell förmåga. Minnet testas exempelvis genom att man får se en bildserie under en viss tid. När bildserien inte längre visas skall man försöka minnas den. Preceptuell snabbhet innebär förmågan att snabbt och korrekt uppfatta detaljer, likheter och skillnader i former.

    

ARV OCH MILJÖ

--> Det genetiska arvet bestämmer egenskaper som ögonfärg och fingrarnas längd. Miljöfaktorer påverkar t.ex lungvolym och muskelkapacitet.

Tidig påverkan.

Omedelbart efter befruktningen börjar miljön sin påverkan. Undersökningar har visat att fosterutvecklingen påverkas negativt av bland annat brist på protein.

Efter födseln fortsätter miljön sin påverkan hela livet igenom. Generellt kan sägas att för de psykiska egenskaperna spelar miljöfaktorerna större roll under de tidiga åren.

Tillväxten av förbindelser mellan nervcellerna och hjärnan hos människan hänger samman med den stimulering som sker. Beroende på vad man möter, gör och intresserar sig för sker tillväxten på olika sätt i skilda områden av hjärnan.

 

ATT BEDÖMA ANDRA

--> Våra rutinmässiga beskrivningar av människor är ofta mycket onyanserade. Vi delar t.ex ofta in människor i två kategorier: antingen är de vänliga eller ovänliga. Varje bedömning av andra människor bör utgå från några grundläggande principer:

• Alla människor är produkter av arv och milj
• Alla människor är unika
• Personligheten är föränderlig
• En bedömning påverkas alltid av bedömarens personlighet

 

Felkällor vid bedömning

Förhandsinställning. Om någon berättar för dig att en viss person är oerhört pessimistisk, så kommer detta påverka din egen bedömning av personen. Du kommer då lättare att lägga märke till sånt som stödjer förhanduppfattningen.

Yttre tecken. Människor tilldelas ofta egenskaper utifrån sin klädsel, sitt utseende mm.

Haloeffekten. Om en person ser snäll ut tilldelar vi gärna denne egenskapen "vänlighet".

Otillräcklig information. Man får kanske höra av en vän att dennes partner varit otrogen. Du gör då bedömningen att vännens partner är ett svin. Sanningen kanske dock är den att partnern de facto INTE ens har varit otrogen.

Egen normaluppfattning. Beteenden tolkas mot bakgrund av vad vi själva upplever som normalt.

 

 

 

 

VAD ÄR SOCIALPSYKOLOGI?

--> En människas beteende bestäms inte bara av hennes unika psyke utan också av hennes förhållande till andra människor. Inom socialpsykologin studerar man samspelet mellan individen och de olika grupper vi ingår i. Här är några exempel på vad socialpsykologin studerar:

• Vad som ligger bakom ett hastigt uppblossande mode - val av kläder, skor, resmål etc
• Hur ett könsrollsbeteende utformas
• varför mobbing förekommer och vad man kan göra åt det
• hur man bemöter konflikter mellan grupper
• vem som blir ledare i en arbetsgrupp
• hur kommunikationen i en grupp kan förbättras
• hur man påverkar varandra i gruppen
• hur gruppens regler uppkommer och förändras

 

Människan - den sociala varelsen

Vi människor är beroende av andra. Vi har behov av gemenskap. Detta är något av det mest *fundamentala i våra liv. Först under påverkan av mänsklig miljö blir vi det vi menar med "människor". Medan djurens beteende i hög grad är biologiskt betingat, bestäms människans dessutom i stor utsträckning av sociala faktorer. Människan är en social varelse.

Genom den sociala miljön ärver vi bland annat språk, seder, teknik, kunskap, konst, tänkande. Det vi ärver kan vi sen föra vidare.

Människan går från att vara en liten bebis vars liv domineras av biologiska faktorer till att bli en människa vars liv påverkas av andra människor, miljö med mera.

- Hur hälsar du på dina kompisar, och på dina äldre släktingar? Hälsar du på olika sätt i olika situationer?

 

GRUPPER

--> Grupperna omkring oss ser ut på olika sätt och har olika funktioner. Ett arbetslag, en turistgrupp, ett idrottslag, en miljögrupp och en kompisgrupp skiljer sig åt på flera sätt, men har även en hel del gemensamt. Varje individ ingår i olika grupper, vilka har olika betydelse för individerna.

 

Primär- och sekundärgrupper

Primärgruppen karakteriseras av intimt personliga relationer, känslomässiga engagemang, täta kontakter och hög grad av identifikation. En sån grupp har stor betydelse för dess medlemmar. Idéer, moralregler, beteenden mm överförs lätt i en primärgrupp.

I sekundärgruppen är samhörigheten inte så utpräglad, kontakterna är mer opersonliga och mindre känslobetonade. Medrabetare på jobbet eller ens grannar är exempel på såna grupper.

 

Medlemsgrupper och referensgrupper

Vi är alla medlemmar i flera grupper: familjen, gänget, fackföreningen, nationen, arbetslaget.

De grupper vi tillhör kallas för medlemsgrupper.

Referensgrupper är de grupper en person jämför sig med eller vilkas synsätt på tillvaron han eller hon tar efter. Det gäller även grupper man vill bli accepterad av eller identifierar sig med. Ofta sammanfaller medlems- och referensgrupper, t.ex när individen identifierar sig med sin familjs tankesätt.

- Vilka olika typer av idoler eller förebilder har du? Varför är just dessa dina idoler / förebilder? Hur använder du dig av dina förebilder?

 

Grupp och social identitet

Människan har lätt att favorisera den grupp hon själv tillhör. Begreppet ingrupp står för den dominerande gruppen och utgruppen blir då den avvikande. Utgruppen behöver inte nödvändigtvis bli betraktad negativt, men blir det ofta. I det svenska samhället har exempelvis samerna som grupp under historiens lopp tillhört utgruppen. Sådana mekanismer är tydliga även idag. Varför skulle det annars  visa sig vara så svårt för personer med invandrarbakgrund att komma in på arbetsmarknaden (tråkigt men sant)?

Andra som också, tyvärr, hamnat i utgrupper är personer med vissa funktionshinder liksom människor med psykiska problem. De slutna anstalterna och sinnessjukhusen där personer satt inlåsta under hela sin livstid finns inte längre kvar. Men än idag har dessa människor det kämpigt med att få full delaktighet i samhället, exempelvis tillgång till arbete.

Det har gjorts experiment där man delat in personer som inte känner varandra innan i två grupper. När man sen undersäkt hur grupperna ställer sig till varandra så har de, trots att de inte ens känner varandra, favoriserat sin egen grupp.

 

Marginalgrupper

Att ingå i en marginalgrupp innebär att man står mitt emellan två grupper utan att riktigt tillhöra någon av dem. Exempel på marginalgrupper kan vara: arbetslösa, hemlösa, adopterade, personer med fysiska eller psykiska funktionshinder.

Är du med i någon marginalgrupp?

 

Psykologiska massor

Det är inte alltid det handlar om organiserade grupper, utan ibland är det människor med ett gemensamt mål som känner närhet endast under en kort tid. Man talar då om tillfälliga samlingar eller massor. Exempelvis: en kö i mataffären eller folk som väntar på ett tåg.

Ett specialfall av den tillfälliga samlingen är den psykologiska massan.

Även en löst sammanfogad grupp kan i vissa situationer svetsas samman och känna kontakt och samhörighet. Detta förekommer främst i starkt känsloladdade situationer, t.ex vid en varuhusbrand, ett politiskt möte, ett religiöst högtidsfirande eller vid naturkatastrofer.

 

ROLLER

Alla har vi olika roller i livet, så som: barn, förälder, kollega med mera

 

Förväntade beteenden

En vanlig definition när det gäller roller är "färväntade beteenden", dvs det beteende som förväntas av en individ i en given situation.

Vi uppträder dagligen i våra olika roller som kompisar, kollegor, konsumenter, syskon osv. För det mesta reflekterar vi inte ens över hur vårt beteende ändras beroende på vem / vilka vi är med.

Under hela livet förekommer rillonlärning, men den är som mest utpräglad och viktig under barndomen. Osäkerhet i en viss roll leder ofta till överdrivet rollbeteende.

 

Rollförändringar

Vissa av våra roller blie mer centrala än andra därför att de bidrar till att tillfredsställa viktiga behov. Andra roller är mer *perifera och mindre betydande. Ett exempel på en centra roll är yrkesrollen, och ett exempel på en perifer roll är rollen som kund i en affär.

Det kommer ibland tillfällen då man vill eller tvingas ompröva en central roll. Man utvecklar t.ex nya idéer om vad exempelvis rollen som yreksarbetare innebär och eftersträvar då kanske att få mer att säga till om som anställd.

 

Rollkonflikter

Genom att vi ofta byter roller hamnar vi ibland i situationer där vi upplever motstridiga färväntningar, rollkonflikter.

Konflikt mellan olika förväntningar på rollen. Arbetsledare möter ofta dessa motstridiga förväntningar, där exempelvis några anställda anser att chefen bör vara mer på golvet och med sina anställda medan andra anställda förväntar sig det motsatta. Är då arbetsledaren osäker i sin roll kan man försöka tillfredsställa allas behov vilket leder till ytterligare konflikter och förvirring.

Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på den. Om ett affärsbiträde tror att en kund vill att hon hela tiden ska finnas till hands och visa, medan kunden i själva verket vill gå och titta för sig själv, uppstår en rollkonflikt.

Konflikt mellan två eller flera av ens roller. På arbetet förväntas att man ska arbeta övertid, men man har lovat att köra sin mamma till sjukhuset. Då uppstår en konflikt mellan familjerollen och yrkesrollen.

Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. Ibland ställer vi orimliga krav på oss själva. När vi inte kan leva upp till dessa uppstår en konflikt mellan viljan och förmågan.

- Hur kan man lösa ovanstående konflikter?

 

Könsroller

Vi har flera stereotypa uppfattningar om vad som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt. En del av det som är vår könsroll är inlärt och hör samman med den kultur vi lever i. Men en hel del bestäms också av vår genusuppsättning och den hormonpåverkan som sker i hjärnan.

Finns det ett särskilt könsrollsspråk?

 

LEDARSKAP

Olika slag av ledarskap

Den auktoritära ledaren bestämmer allt. Han ger order steg för steg och tar hela ansvaret för arbetet. Normerna för gruppens gemenskap och arbete är stränga och snäva. Brott mot reglerna bestraffas och lydnad belönas. Kritiken av arbetsprestationerna är ofta negativ och personlig. Den auktoritära ledaren står över gruppen, som inbördes oftast är splittrad.

Vissa anställda unde en auktoritär ledare visar stark lydnad mot ledaren, andra tyst opposition. Man skvallrar på varandra och konkurrerar. Arbetet bedrivs effektivt så länge ledaren finns närvarande men på bekostnad av bland annat kreativitet och samarbete.

Den demokratiske ledaren diskuterar tillsammans med gruppen för att finna gemensamma mål för arbetet. Arbetsmöjligheterna är vida i denna grupp och arbetet bygger framför allt på samverkan mellan individerna. Ledarens kritik är sån att gruppen uppfattar den som hjälp.

Man trivs i den demokratiska gruppen. Gruppmedlemmarna bistår varandra, samtalar mycket och samarbetar. Denna grupp är effektiv även när ledaren är frånvarande. Arbetet har hög kvalitet.

Låt-gå-ledaren utövar ett passivt ledarskap. Han håller sig utanför gruppen och lämnar endast upplysningar när sådana speciellt önskas. Samvaron regleras inte av några regler utan det råder fullständig frihet. Ledaren deltar inte på något sätt i arbetet och kommenterar det inte heller. Det uppstår många konflikter och mycket lite arbete utförs i gruppen.

- Vad har du för erfarenheter av ledare som liknar ovan nämnda exempel? Vilken typ av ledare tror du fungerar bäst?

   

STATUS

Vår position i gruppen

I varje grupp vi ingår i intar varje individ en särskild position eller ställning, han eller hon har en viss status. En person som är ledare i en grupp kan vara underordnad i en annan. Som anställd på vår arbetsplats har vi en status, som förälder en annan, som vän en tredje.

Det är oftast många olika orsaker som ligger bakom den status man tilldelas. Social bakgrund, ekonomiska förhållanden, personlighet, intellektuell förmåga, ledaregenskaper, språkliga färdigheter mm har stor betydelse.

 

Status och identitet

Status står för social ställning. Ett sätt att öka sin sociala prestige är att framhålla rollens yttre kännetecken, de så kallade statussymbolerna. Statussymboler kan utgöras av ägodelar, uttryck, attityder och beteenden.

En person med låg status får svårt att påverka gruppen även om hans idéer är mycket bra. Däremot betraktar gruppen lättare ett förslag från personer med hög status som positivt. Det finns en tendens till att övervärdera högstatuspersoner och undervärdera lågstatuspersoner.

Förhållandet till gruppen har stor betydelse för personens uppfattning om sig själv, sin identitet.

- Vilka statussymboler förekommer i dina kretsar?

 

NORMER

Hur vi bör bete oss

Gruppnormer är gemensamma förväntningar om gruppmedlemmarnas beteende och visar hur man bör bete sig.

Normerna kan vara nedskrivna i form av lagar eller oskrivna i form av seder, vanor och traditioner. De är antingen knutna till en viss situation eller till en bestämd grupp och samspelet inom denna.Normer uttrycker inte vad som är rätt eller fel i objektiv mening utan är endast en form av värdering.

 

Normkonflikter

Många gånger krockar normer med varandra. I en familj hjälper och bistår man varandra, men i makens / makans familj anses det att man får klara sig själv. Man kan ha växt upp med föräldrar som exempelvis tycker att man ska bli läkare, och så väljer man istället att bli musiker.

Kraftiga normkonflikter kan leda till att man inte orkar med sin nya situation. Ibland kan det bli brytningar inom familjer då barnen vill gå nya vägar och föräldrarna inte kan acceptera det.

De som flyttar till Sverige från ett annat land kan ibland uppleva svåra normkonflikter. Synen på kvinnor och mäns roller kan vara en annan i det gamla landet.

- Om du tvingades flytta till ett annat land, vad vore svårast för dig att ändra?

 

PÅVERKAN

--> Varje sekund påverkas vi av alla intryck som når oss och vi påverkar även andra vare sig vi vill de eller inte. Påverkan är en ständigt pågående process hos varje människa.

Uppfostran påverkar oss oerhört mycket. Påverkan sker vanligen från många olika håll och därför uppkommer unika reaktionsmönster. Ofta uppstår ett beteende genom långvarig påverkan, men ibland är ett enda tillfälle tillräckligt.

Från början kommer påverkan utifrån i form av förväntningar. Man får höra att man "går i sin fars fotspår", att man är helt värdelös, att man är bra på fotboll eller att man är duktig på att teckna. Den som alltid får höra att han är "duktig" känner krav på sig att uppfylla förväntningarna och gör dem till sina egna. I och med detta börjar han agera så att sannolikheten ökar för att förväntningarna ska slå in.

På samma sätt kan förväntningarna få en person att sänka prestationsnivån eller undvika vissa områden. Har man fått höra att man saknar läshuvud ser man sig snart som ointelligent och dum. Detta leder till en tendens att inte satsa på skolan "eftersom det i alla fall inte är nån idé".

 

Milgrams experiment

Milgram utförde ett experiment där en person skulle ställa frågor till en som satt i ett annat rum. Om personen svarade fel skulle personen ge den svarande en elektrisk stöt. För varje gång personen svarade fel skulle personen öka kraften i den elektriska stöten. Om detta fick personen order från en läkare. Personen lydde order och gav till och med den svarande dödliga doser elektricitet. Både läkaren och personen som "fick elektriska stötar" var skådespelare i detta experiment.

Milgrams undersökning visar att vuxna människor är extremt beredvilliga att gå nästan hur långt som helst på en överodnads befallning. Förklaringarna är många, bland annat:

• Plikttrogenhet
• Man går upp i experimentets rent tekniska aspekter
• Man betraktar sig inte som ansvarig för sina handlingar: "jag gjorde bara som jag blev tillsagd"

 

Reklam

I reklam förekommer medvetna försök att påverka oss. I reklam förekommer ofta följande metoder:

Att använda sig av auktoriteter; kändisar och experter.

Att framställa produkten tilltalande och med status.

Att anspela på normer och värden som utmärker den grupp man vänder sig till.

Att bygga upp ideal som fräschet, ungdomlighet, skönhet eller sexuella förväntningar.

Att använda sig av myter och fördomar.

Att utnyttja behov och känslor.

Att utnyttja traditioner, nostalgi och nationalitetskänslor.

Att överraska.

Att ge till synes objektiv information eller övertyga genom argument.

https://www.youtube.com/watch?v=vQqpcdxJx-k

 

MODE

Mode är ett gemensamt beteendemönster i en grupp vid en viss tidpunkt. Det kan gälla kläder, prylar, fritidssysselsättningar, språk och mycket annat. Modet blir en gemensam referensram för vad som anses eftertraktansvärt, snyggt och passande.

Att följa modet innebär att man markerar sin grupptillhörighet, att man är lik den grupp man vill tillhöra.

 

Indoktrinering och hjärntvätt

I varje samhälle förekommer det en indoktrinering av individerna, dvs en mycket långvarig och ihärdig påverkan bland annat genom media, böcker, skolan och de grupper man tillhör.

Hjärntvätt är ett fenomen som kännetecknas av att man helt ändrar ståndpunkt t.ex politiskt eller religiöst. Detta brukar föregås av intensiv påverkan under speciella former.

 

Socialisation

De flesta normer upptas genom den så kallade socialisationsprocessen. Barnet identifierar sig med och imiterar föräldrarna och andra vuxna.

I varje samhälle och grupp utövas social kontroll. Gruppen förväntar sig att dess medlemmar följer de gemensamma normerna.

 

Grupptryck

Inför gruppens tryck kan individen handla på olika sätt. Förutom att anpassa sig efter gruppen kan individen:

• försöka påverka gruppen i annan riktning
• avvika från gruppen just i denna fråga eller i detta avseende
• söka sig bort från gruppen

Styrkan på gruppens tryck beror på olika faktorer, t.ex hur allvarlig man bedömer att avvikelsen är, hur stark gruppens sammanhållning är och gruppens storlek. Grupptrycket beror också på faktorer som ligger i samspelet mellan grupp och individ, t.ex individens status i gruppen, hur omfattande kommunikationen är inom gruppen och förväntningar på individen.

Individens upplevelser av och reaktioner på trycket är beroende av t.ex gruppens betydelse för individen, personlighetsfaktorer som kunskaper, självständighet och självsäkerhet, liksom individens erfarenheter av tidigare val.

 

ATTITYDER

 

Attitydens delar

Attityd kan definieras som "känslomässig inställning". Vi har attityder gentemot praktiskt taget allt i vår omgivning: människor, grupper och sociala skeenden. Vi har positiva eller negativa attityder till samarbete, socialbidrag, kollektivtrafik, veckotidningar, opera etc. Attityden innehåller tre element: kunskaper, känslor, handlingskraft.

 

Attitydförändring

Man möter ofta attityder som man vill förändra, bland annat därför att de hindrar en positiv utveckling. Många gånger är det svårt att förändra attityder, allra mest om de är viktiga eller har fastnat djupt.

Attitydernas känslomässiga förankring medför att information som talar emot attityden upplevs hotande. Det är då vanligt att man antingen blundar för ny information eller *förvanskar den så att den stämmer med attityden.

En annan viktig faktor för attitydförändring är den inställning man har till källan. Vi tror hellre på vad vår läkare säger än kompisen som inte är läkare.

 

FÖRDOMAR

--> Förutfattade och starkt känsloladdade attityder som grundar sig på otillräcklig och felaktig information kallas fördomar. Vi har alla såna fördomar, positiva eller negativa.

 

Varför är människor fördomsfulla?

Man kan peka på flera orsaker, både personlighetsmässiga och gruppsykologiska.

Det finns något som heter generaliserad fördomsfullhet. Detta innebär t.ex att om en person har fördomar mot en viss grupp, är det inte ovanligt att han eller hon även är negativt inställd till andra utgrupper.

Fördomar byggs upp kring generaliseringar och stereotypa uppfattningar. "De är..." säger man och låter uttalandet stå för alla i en viss grupp oavsett individuella särdrag. Inställningen kan vara inlärd från exempelvis föräldrar, tidningsartiklar eller ha uppstått ur enstaka kontakter med personer ur den specifika gruppen. Ofta förstärks uppfattningen genom så kallad selektiv perception. Allt i tidningar, skvaller eller snabba intryck som kan tolkas i överensstämmelse med fördomen tas som intäkt för dess riktighet. Information som inte överensstämmer med fördomen förbises ofta. Fakta som klart visar det felaktiga i fördomen förnekas och förringas.

Bakom fördomarna ligger okunnighet, men också oförmåga att se sammanhang.

    

Att få vara olika

En grupp består av individer. Det är blandningen av personligheter, förmågor och kunskaper som formar gruppen och som leder till förändring. I en grupp där olikheter för mötas och brytas, där sker oftare en dynamisk utveckling.

Vi är alla olika, och att se fördelarna med olikheter och att kunna ta tillvara på dessa är det som kallas för mångfald. Rätten till olikhet är viktig - att få vara olika.

  

  

*Fundamental = grundläggande, väsentlig, elementär, primär, central, viktig

*Perifer = yttre, i utkanten, i omkretsen, periferisk; oväsentlig, marginell, sekundär

*Förvanska = förvrida, förvränga, snedvrida, deformera, vanställa, förändra till det sämre, försämra, fördärva, förfalska

För att förstå vad depression är för något, gå in och läs via länken nedan:

http://www.emedicinehealth.com/slideshow_depression_overview/article_em.htm

SÄSONGSDEPRESSION ÖVERSIKT

 

Seasonal affective disorder (SAD) ungefär Säsongspåverkad störning / rubbning, på svenska, är en typ av depression som är årstidsbunden. Det finns historiska fakta om fenomenet redan från år 400 f.Kr Hippocrates beskrev hur olika årstider skapade sjukdomstillstånd. Ca 200 år senare rekommenderades ljusterapi för de med årstidsbunden depression. Personer med denna åkomma kallades då för apatiska eller dystra.

De flesta som lider av SAD är enbart deprimerade under senare delen av hösten och vintern, men inte under vår och sommar.

SAD är vanligast bland unga kvinnor, men det kan drabba både män och kvinnor i alla åldrar.

ORSAKER

 

De exakta orsakerna som ligger bakom SAD är fortfarande inte kända.

• Kemiska förändringar i hjärnan beroende av att mängden solljus minskar påverkar troligen. Riskfaktorer för SAD är att leva på geografiska platser där det är mörkt eller molnigt under vintern.
• Tendenser att få SAD kan ligga i generna.
• Man tror att personer med SAD även har en ökad känslighet att drabbas av alkoholism, och att alkoholismen gör att SAD utbryter.
• Låga mängder av D - vitamin anses kunna vara en av orsakerna till att personer får SAD.

SYMTOM

 

De flesta personer med SAD har inte samtliga av följande symtom.

• Deppighet
• Förlorat intresse gällande annars glädjefyllda saker
• Nedsättning är förlust av energi
• Känslor av värdelöshet eller hopplöshet
• Dålig koncentration, obeslutsamhet
• Återkommande tankar om döden och / eller sjävmordstankar
• Ökat sömnbehov
• Känner begär efter socker, kolhydratrik mat eller alkohol
• Viktuppgång
• lättretlighet
• konflikter med andra personer
• känsla av att armar och ben är tyngre än annars
• Sömnlöshet
• Dålig aptit
• Viktnedgång
• Upprörda känslor
• Ångest

NÄR SKA MAN SÖKA HJÄLP?

 

Sök professionell hjälp om du misstänker att du har SAD eller annan typ avdepression, eller om något av följande uppstår:

• Känslor av extrem nedstämdhet, hopplöshet eller tomhet.
• Bristande förmåga gällande att komma ur sängen eller fortsätta med aktiviteter.
• Ihållande förlust av energi eller ökat behov av sömn
• Oförklarlig nedsatt aptit gällande mat
• Förändringar i beteenden så att det negativt påverkar familj, vänner och / eller arbete.
• Känslor av att vilja dö, vilja begå självmord eller vilja skada sig själv.

DIAGNOSTISERING AV SAD

 

Det finns inte ett enda laboratorietest eller serier av test som kan upptäcka och fastställa SAD. Din läkare ställer diagnosen utifrån din historia av symtom, nuvarande tecken och symtom, medicinsk intervju.

BEHANDLING - EGENVÅRD HEMMA

    

Följande aktiviteter eller livsstilsförändringar kan hjälpa till att förebygga SAD eller lindra dess symtom.

• Spendera minst 30 minuter om dagen utomhus
• Sätt en timer på en ljuskälla så den tänds tidigare på morgonen
• Använd en gryningssimulator för en mer naturlig artificiell gryning
• Ta dagliga promenader utomhus
• Öka ljusflödet inomhus med hjälp av vanliga lampor och liknande

MEDICINSK BEHANDLING

   

Bright-light therapy innebär att man utsätts för starkt, klart konstgjort solljus som är ljusare än vanligt inomhusljus. Ljusterapi lindrar symtomen hos 2/3 av de som är drabbade av SAD.

http://www.philips.se/c/light-therapy/38738/cat/sv/

http://www.vetenskaphalsa.se/ljusterapi-en-hjalp-mot-vinterdepression/

• Viss medicin gör dig känsligare för ljus, så berätta för din läkare vilka mediciner du tar.
• Du skall undvika att sola solarium under tiden som du får ljusterapi.
• Symtomen kan förbättras redan inom 4 - 5 dagar, men i vissa fall tar det upp emot 4 - 5 veckor.

MEDICINER

 

Antidepressiva mediciner är bra för de som inte blir hjälpta av ljusterapin.

• Den typ av medicin som vanligen används är så kallade SSRI-preparat, Selektiva serotoninåterupptagshämmare. Exempel på sådana mediciner är Zoloft, Sertralin och citolapram.
• Det kan ta ungefär mellan 2-4 veckor för medicinen att lindra symtomen, men i vissa fall kan det ta upp emot tre månader.
• Biverkningarna varierar beroende på vilken medicin du tar. Din läkare kan berätta om biverkningarna för dig.
• Avsluta aldrig medicinen abrupt eller på egen hand. Prata alltid med din läkare först.
• Vilken medicinsk behandling som helst, vare sig det handlar om ljusterapi eller medicinering, kan leda till att man blir manisk.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mani_%28syndrom%29

ANNAN TERAPI

    

St. John's wort är en medicin som används vid hudproblem. Man vet inte om medicinen hjälper personer med SAD, men medicinen gör att man blir känsligare för ljus.

UPPFÖLJNING

 

• Lär dig så mycket du bara kan om SAD
• Känn inte skuld; förstå att SAD orsakas av en kemisk rubbning som du har oerhört liten kontroll över
• Kolla upp om det finns någon stödgrupp med andra som lider av SAD, där ni kan stötta varandra
• Följ din läkares råd och ordinationer

FÖREBYGGANDE AV SAD

 

• Genom att spendera minst 30 minuter utomhus, dagligen, året om, kan hjälpa till att förebygga SAD
• Genom att möta den kommande årstiden då du brukar bli deprimerad, med en positiv attityd och planera aktiviteter du tycker är skoj är ytterligare ett exempel på hur du kan undvika SAD
• Det är extra viktigt att du försöker spendera mycket tid utomhus under de perioder då du brukar vara deprimerad. Mitt på dagen, när solljuset är som starkast, är den bästa tiden på dagen att vistas utomhus
• Fysiska aktiviteter, så som promenader, kan också hjälpa till att lindra symtomen
• Om du tar antidepressiva mediciner är det viktigt att du följer läkarens ordinationer.

PROGNOS GÄLLANDE SAD

 

Om SAD lämnas obehandlad kan den komma att bli svårare och allvarligare och har då en negativ prognos. Allvarligare depressioner kan orsaka skador både psykiskt och fysiskt. Väldigt djupa depressioner kan orsaka att personen vill dö, försöker eller lyckas begå självmord eller skadar sig själv.

STÖDGRUPPER OCH PSYKOTERAPI

 

Psykoterapi kan bli nödvändigt för att du ska kunna hantera din rädsla och / eller dina skuldkänslor gällande din SAD. Det kan hjälpa dig att slappna av, acceptera din SAD och hantera de begränsningar din SAD utsätter dig för.

Kompletterande övningar som meditation, avslappningsövningar, mindfullnesövningar och yoga kan ha liknande effekt. Psykoterapi kan ske i grupp och / eller enskilt.

OM DU BEHÖVER PRATA MED NÅGON

 

Jourhavande Medmänniska

08 - 702 16 80 (gratis att ringa)

Öppettider: Varje natt, året om 21:00-06:00

Tystnadsplikt.

Du ringer helt anonymt.

Jourhavande kompis

Chatt på hemsidan

Öppettider: just nu sommaröppettider mån och tors 18:00-22:00

http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/

Jourhavande präst

112

Öppettider: Varje natt, året om 21:00-06:00

Hundra procent tystnadsplikt.

Full anonymitet

BRA LÄNKAR

 

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=230

http://psykologisk.se/har-du-hostdepression-de-vanligaste-symtomen-och-vanliga-botemedel-som-ljusterapi/

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Arstidsbunden-depression/

  

 

1. Maslows behovstrappa.

Man skiljer på primära (fysiologiska, grundläggande) och sekundära (sociala) behov. De primära behoven är livsviktiga och medfödda. Exempel på primära behov är sex, mat och sömn. Sekundära behov är inte livsviktiga men ändå viktiga för vårt psykiska välbefinnande. Exempel på sekundära behov är trygghet, kontakt, gemenskap, meningsfullhet och självförverkligande. Glöm dock inte att både primära och sekundära behov inverkar på de primära.

Psykologen Abraham Maslow gjorde, under sitt liv, en modell av en behovstrappa (se bild ovan) över människans olika behov. Längst ner på trappan har vi de primära behoven. Alltså, går du nerifrån och upp i trappan. För att du ska kunna gå till nästa steg i trappan måste behoven innan vara tillfredsställda.

Trappsteg 1: Fysiologiska behov.

Trappsteg 2: Trygghet, säkerhet.

Trappsteg 3: Kontakt, gemenskap, kärlek.

Trappsteg 4: Uppskattning, uppmärksamhet, accepterande.

Trappsteg 5: Självbestämmande, självkontroll.

Trappsteg 6: Aktivitet, meningsfull tillvaro.

Trappsteg 7: Självförverkligande.

Maslow ställde den dubbla frågan: "Hur bra samhälle tillåter vår natur? Hur bra (mänsklig) natur tillåter vårt samhälle?" Vad tror DU att han menade med det?

 

2. Otillfredsställda behov.

Otillfredsställda behov har en tendens att växa sig starkare. Den som exempelvis fryser ökar alltmer sina ansträngningar för att få värme. När det gått en viss tid upplever man inte längre behovet och man slutar anstränga sig.

 

3. Lust och olust.

I flera områden av hjärnan finns det vi kallar för lustcentra. Mest effektiv är stimulering av de bakre delarna av hypotalamus och det limbiska systemet, medan olustreaktioner endast fås från relativt begränsade delar av hjärnan. Såväl lust- som olustsystemet sammanfaller med de områden som utgör centra för känslor.

Det här sambandet gör att genom att exempelvis äta eller att umgås med andra upplevs som positiva, medan exempelvis smärta eller konflikter upplevs som negativa.

http://www.healthline.com/human-body-maps/hypothalamus

http://sv.wikipedia.org/wiki/Limbiska_systemet

 

4. Missbruk.

Symtom vid exempelvis drogmissbruk och hård fysisk träning har många likheter. Samma område i hjärnan aktiveras, på samma sätt som då man äter, dricker eller får smekningar. Det är hjärnans belöningssystem som ger dessa känslor av välbehag. Nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan ökar vid sådana beteenden. Det är dopaminutsöndringen som ger den euforiska känslan, kicken. Detta skapar behov av ytterligare tillförsel av exempelvis nikotin. Ett beroende uppkommer snart. När belöningen uteblir uppstår stark ångest och i många fall leder det även till depression. Hårt tränande personer blir retliga och irriterade om de inte får träna.

http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=73&Itemid=118

 

5. Behov av föda.

Det är livsviktigt att vi reagerar på näringsbrist. Vad är det som gör att vi känner behovet av föda, d.v.s är hungriga? Vad är det som gör att vi ibland inte reagerar på näringsbrist - tappar matlusten? Eller tvärtom - vad får oss att börja äta mer än vad vi behöver?

Ett komplicerat samspel mellan flera olika faktorer leder fram till ätandet. Till följd av näringsbrist inträffar förändringar i blodets kemiska sammansättning, vilket registreras i hjärnan. När magsäcken drar sig samman upplever vi hunger. Detta stimulerar till ökad kroppsaktivitet med syfte att uppsöka och inta föda.

Ätandet påverkas även av sociala och psykologiska faktorer.

Sociala faktorer: Vi lever och äter efter inrutade tider. Är vi på en bjudning äter vi ibland av artighet.

Psykologiska faktorer: Smakförnimmelser, exempelvis: "Det här var gott!", matfantasier, synintryck, hörselintryck och luktintryck påverkar vårt ätande. Vår sinnesstämning är också väldigt viktig. Vi reagerar på olika sätt om vi exempelvis är deprimerade, oroliga, glada, nervösa, nedstämda o.s.v

Biologiska, sociala och psykologiska faktorer samverkar alltså.

Fundera över vad matvägran kan ha för orsaker. Hur bör man agera om någon i ens närhet vägrar äta?

 

6. Sömnbehovet.

Sömnmönstret varierar mellan olika personer. Vuxna personer har i regel omkring 4 - 6 drömperioder per natt, där varje drömperiod kan bestå av flera drömmar. Den första drömperioden vara ungefär 10 minuter, medan de efterföljande blir långvarigare. Sömnen är vanligen djup i början av natten och blir sen allt ytligare.

Sömnkurvan förändras vid exempelvis depressioner (då djupsömn inte existerar). Vid bruk av sömnmedel och alkohol försvinner drömsömnen.

Bara några dygns sömnunderskott påverkar oss både fysiskt och psykiskt med koncentrationssvårigheter, obehagskänslor, ökad oro och ibland fullständig panik.

Har du gått i sömnen någon gång? Isf vad hände?

Har du svårt att sova ibland? Vad orsakar då detta?

 

7. Sexualiteten.

Sexualiteten tillhör de primära behoven, men på ett annat sätt än exempelvis behovet av dryck. Du dör inte om du inte har sex, men om ingen hade sex, skulle mänskligheten dö ut. Därför är sexualiteten vår allra största drift. Det handlar inte bara om själva sexet alltid heller, utan innefattar även andra behov såsom uppskattning, attraktion, närhet och kärlek.

Sexualhormoner påverkar hypotalamus varifrån de sexuella reaktionerna regleras.

Sexualiteten innefattar ett komplicerat samspel mellan inre faktorer, hormoner, yttre stimulans och omgivningens krav och förväntningar.

Är det fel att vilja vara attraktiv och vacker?

Är nutidens människor slavar under sexualiteten, eller är erotiken alltför förbjuden och hämmad i dagens samhälle?

Ska man bejaka sin sexualitet fullt ut eller är det något man måste kontrollera?

Sker sex oftast på kvinnans eller mannens villkor, eller bådas?

Har mannen större sexuell drift än kvinnan?

 

8. Trygghet.

Att känna trygghet är av central betydelse för alla människor, var och en. Det gäller alla situationer och förhållanden.

https://www.youtube.com/watch?v=OrNBEhzjg8I

 

9. Uppmärksamhet, uppskattning, accepterande.

Samspelet med andra människor har stor betydelse för vår självuppfattning. Vi tillfredsställer många behov genom andra, och vi vill bli uppskattade och accepterade av vår omgivning. Det är viktigt att känna att man är 'någon'. Det innebär att man uppmärksammas av andra, att de ser vad man gör, intresserar sig, lyssnar till en.

Vi söker oss helst till människor där vi möter uppskattning för vad man är och gör. En sån miljö skapar förutsättningar för trivsel och utveckling.

 

10. Självbestämmande och självkontroll.

Vi har ett stort behov att kunna stå fria. Vi vill vara självständiga.

 

11. Meningsfull tillvaro, aktivitet.

Enligt existentialismen har livet i sig ingen mening. Varje människa måste därför skapa sig en mening med sitt liv. Vad som upplevs som meningsfullt är högst individuellt. Vanligen är det många saker samtidigt. Det kan vara vad som helst, exempelvis att sköta om sina krukväxter, umgås med vänner, resa, egentid etc. Meningsfullhet och aktivitet hänger ofta samman och är behov som har stor betydelse för vår psykiska hälsa.

Med aktivitet menas inte bara fysisk sådan. Människan har också behov av

 * intellektuell aktivitet: vara kreativ, lösa problem, lösa korsord etc.

 * Känslomässig aktivitet: uppleva spänning och kärlek etc.

 * Social aktivitet: umgås, diskutera etc.

http://en.wikipedia.org/wiki/Existentialism

 

12. Självförverkligande.

Självförverkligande är, enligt Maslows behovstrappa, det högsta målet och det av våra behov som är minst viktigt. Självförverkligande innebär att man utvecklar sig själv och sina förmågor. Man utnyttjar sin kapacitet och känner att man växer.